Medryttare kallar jag denne som rider hästen, mockar och går efter ägarens regler. Ägaren kanske inte vill att denna ska använda all utrustning, bestämmer hur hästen ska ridas denna dag och vilken utrustning som ska användas då. En medryttare ska inte behöva betala för att sköta hästen. Bara frivilligt få köpa grejer till hästen (tex grimma) om h*n vill. Vill denna träna med hästen för tränare betalar h*n själv träningen. Annars står ägaren för alla kostnader och eventuella skador. Om medryttaren slutar rida och sköta men har köpt saker till hästen som h*n vill ha tillbaka har denna all rätt att ta tillbaka dessa. Ägaren och medryttaren kommer överens om vilka dagar skötaren ska hästen och vilka ägaren vill rida. Ägaren har rätt till att säga att idag vill jag rida min häst. Men detta ska gå på ett kontrollerat sätt och man ska säga det helst en dag innan så inte medryttaren blir besviken. Ägaren eller medryttaren ska komma bra överens. Är det något ägaren vill påpeka att medryttaren gör fel så ska man prata öga mot öga istället för att snacka skit. Självklart har medryttaren rätt att säga vad denne tycker är fel, men det är inte alltid lätt att påverka om man har en bestämd ägare till hästen. 

Halvfodervärd anser jag denna som får tillgång till den mesta utrustningen, få rida hur den vill de dagarna h*n har hästen, få vara med och bestämma en del av hästens utrustning. Denna mockar sina dagar, ger hö, mat kanske lunch hjälper till ibland med in -och utsläpp. Får vara med på eventuella stallmöten och få vara med i en del att bestämma i stallet. Denne betalar då en summa för att ta hand om hästen. Träning på denna häst ingår med summan man betalar, alltså borde ägaren betala träningstillfället kanske nån gång i månaden. Ägaren och skötaren ska komma överens om på ett ungefär hur hästen rids, vill skötaren eller ägaren påpeka något som denne inte tycker är bra i stallet eller med hur hästen sköts och rids så ska dessa prata öga mot öga istället för att snacka skit.

Är man fodervärd tycker jag man ska ha möjligheten att flytta hästen vart man vill. Få ta del av all utrustning och köpa egen utrustning om så man vill. Ha möjligheten att träna med hästen när man vill och man står själv för nästan alla kostnader. Få bestämma utan att ägaren lägger sig i hur man rider hästen, sålänge hästen mår bra.  Ryttaren sköter själv stall och hästskötsel på heltid. Ägaren ska inte behöva betala stallhyra, utrustning, träningar mm. Ägaren står för eventuella veterinärkostnader och skador på hästen. Ägaren har när som helst möjligheten att ta tillbaka sin häst men får då själv stå för kostnader och fodervärden har all rätt att ta tillbaka all sin utrusning som denne betalat för. 

Nu är det inte såhär alla gånger, men skulle detta vara i min situvation skulle mina regler och instruktioner se ut såhär om jag tex fick halvfodervärd till Nisse osv.

Jag är imot hjälptyglar så jag är egentligen fel person att fråga. Jag säger som Klaus Balkenhol - hjälptyglar är till för hjälplösa ryttare, säger Jens Fredricson. Ett tidigt förtydligande i artikeln bör vara att Jens inte räknar med martingal i kategorin hjälptyglar.

- Jag ser sällan en god gymnastisering och spänst vid användandet, säger Jens som har förbjudit användandet av gramantyglar på Strömsholm.

Hjälptyglar för användas på ridskolan under särskilda omständigheter och i samråd med ridlärare. Användandet av chambon vid longering är också något som Jens ser fyller en fuktion.