Greetings avlivad

En av Sveriges mest framgångsrika unghästar i dressyr, 8-årige Greetings, fick i går sluta sina dagar.

" Greetings (e Don Romantic-Nocturne, uppf Dag och Malin Erlandsson, äg Ingrid Nyström) var redan som föl exeptionell och vann Riksfölsfinalen i Tingsryd. När det var dags att gå unghästklasser fanns Greetings med i finalerna och han fick också representera Sverige vid unghäst-VM både som 5- och 6-åring. Ständig ryttare var Sandra Sterntorp som också hann visa upp honom med framgång i Falsterbo, med en andra- och en tredjeplacering.

Greetings var inte alltid odelat uppskattad av domarkåren men bland ryttare och publik vann han full respekt och genom åren haglade buden på honom från internationella spekulanter världen över. Men ägaren Ingrid Nyström stod emot frestelserna, bestämd i sin åsikt att ingen annan än Sandra Sterntorp skulle tävla hennes ögonsten.

Ifjol somras märkte dock ryttaren Sandra Sterntorp och hennes kompanjon Andreas Jönsson att något inte stod helt rätt till med den silverskimrande valacken och ett utdraget detektivarbete i jakten på diagnos följde, och förde Greetings till specialister i både Danmark och Tyskland. Det enda som var uppenbart var att symptomen var neurologiska, Gregor fick svårt att styra sin ena sida. Teamet runt "Gregor" hann kastas mellan hopp och förtvivlan många gånger innan slutet slutligen kom under gårdagen. Greetings avlivades på en klinik i Tyskland efter att han inte kunnat resa sig på egen hand och inte visade några tecken på att kunna röra sina ben.

- Han ska obduceras, men veterinärerna tror att eftersom förloppet gick så hastigt på slutet kan det eventuellt vara en tumör i halsen som växt och tryckt på ryggmärgen. Det enda som känns bra en sådan här dag är att han hela tiden varit pigg och glad och inte visat att han på något sätt skulle ha ont. Men det känns ändå fruktansvärt, jag brukar inte vara blödig, men det var alltid star quality i den hästen, han var speciell, kommenterar Andreas Jönsson.

Lena Stellman.


Textkälla.

Uppdatering
Greetings obducerades i Tyskland efter sin operation för att ägare och team skulle kunna få någon ledtråd till vad som hänt. Mellan sjätte och sjunde halskotan hittades en hasselnöts-stor tumör som tryckte direkt på ryggmärgen. Tumören var ett melanom och Greetings blev ett offer för så kallad "Skimmelsjuka".



Uppdatering
Greetings obducerades i Tyskland efter sin operation för att ägare och team skulle kunna få någon ledtråd till vad som hänt. Mellan sjätte och sjunde halskotan hittades en hasselnöts-stor tumör som tryckte direkt på ryggmärgen. Tumören var ett melanom och Greetings blev ett offer för så kallad "Skimmelsjuka".


Uppdatering
Greetings obducerades i Tyskland efter sin operation för att ägare och team skulle kunna få någon ledtråd till vad som hänt. Mellan sjätte och sjunde halskotan hittades en hasselnöts-stor tumör som tryckte direkt på ryggmärgen. Tumören var ett melanom och Greetings blev ett offer för så kallad "Skimmelsjuka".

//Charlotte


Så blir travhästen en ridhäst



Recensent: Ida Röök (Hippson.se)


Att skola om en travhäst till ridhäst kan vara en riktig utmaning och det finns en del att tänka på i arbetet med den forna travhästen. I DVD-filmen "Från travhäst till ridhäst" får du tips kring hur du ska gå tillväga på bästa sätt.

Projektet med filmen har letts av Svensk travsport och Ridtravarförbundet, och den har finansierats av Hästnäringens ungdomssatsning (HUS). Tanken är att hjälpa den som ska omskola en travhäst till ridhäst att lyckas med sitt arbete. Filmen, som är ungefär 25 minuter lång, inleds med att Anders Järnerot från Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen går igenom hur man vill att en blivande ridhäst ska vara uppbyggd exteriört. Med hjälp av en uppställd häst tittar han bland annat på ryggens längd, bakdelens uppbyggnad och hur halsen är ansatt. Han ger tips på vad man bör titta lite extra efter för att upptäcka om hästen har lidit av skador eller liknande tidigare.
Bland annat är det viktigt att den blivande ridhästen har en rejäl bakkärra, eftersom det är bakbenen som är hästens motor. Vidare vill han gärna att ridtravaren är lite mer kompakt, eftersom den då får lättare att bära upp sig själv. Ryggen får inte vara längre än vad hästen är hög, instruerar han i filmen. Allt blir tydligt i och med att Anders Järnerot hela tiden visar på hästen hur han vill att den ska se ut. Hästen i filmen kan också ge exempel på mindre bra exteriöra egenskaper, vilket gör det ännu tydligare vad man ska titta extra noga efter.

Sedan går man igenom ridtravarens muskulatur och vad du ska tänka på kring omskolningen av hästen med tanke på hur den har tränats tidigare. Katarina Olofsson instruerar och berättar bland annat att det är svårt för den forna travhästen att röra sig i sidled och på böjt spår, eftersom den alltid har tränats att gå rakt fram. Travhästen jobbar väldigt rakt med sin kropp och det måste man ta hänsyn till i träningen. Därför är det viktigt att tänka på att man inte ska begära för mycket av hästen i början av omskolningen, innan den har hunnit muskla sig på ett mer ridmässigt sätt. Det är också viktigt att hitta en sadel som ligger bra på hästen, ett helt avsnitt i filmen handlar därför om hur man passar in en sadel på hästens rygg.

I det avsnittet går man på ett enkelt sätt igenom hur man ska tänka när man väljer sadel till en ridtravare, eftersom den annars kan hämma att hästen utvecklas på rätt sätt. Monica Andersson guidar tittaren genom en kort sadelutprovning, i filmen rekommenderar man att ryttaren tar hjälp av en kunnig sadelutprovare. Kommande kapitel i filmen handlar om ridtravarens utbildning med syfte på ridningen. Bland annat instrueras det att man ska hänga på hästen innan man hoppar upp första gången, och att man ska ta det försiktigt när man lägger till skänkeln i början.

Med hjälp av ett par ekipage visar filmen sedan flera enkla övningar som alla kan ta med sig till sin egen ridbana. Till att börja med ska hästen kunna gå rakt fram på ett rakt spår och genom att runda den för innerskänkel runt koner, och flytta bakdelen runt konerna, lär den sig att söka sig framåt och nedåt. Övergångar mellan skritt och trav är också bra eftersom det stärker hästens kropp.
Många forna travhästar har väldigt svårt för att fatta galopp, dels med tanke på hur de har tränats men också på grund av hur de är formade rent kroppsligt. I filmen beskrivs hur man kan gå tillväga för att underlätta för hästen. Bland annat är det enklast att använda sig av en uppförsbacke ute i naturen. Om du är i ridhus kan galoppskänkeln ges vid samma ställe på spåret för att hästen enklare ska koppla vad den ska göra. Upprepning är också viktigt för att hästen ska lära sig.

Så småningom är det dags att börja hoppa med ridtravaren. Börja i skritt med bommar på marken som lär hästen att lyfta på hovarna, instruerar man i filmen. När det sedan är dags att börja hoppa är det succesiv höjning av svårighetsgraden som gäller. En bra övning är att hoppa studs, gärna krysshinder med tre meters mellanrum. Det lär hästen att inte rusa iväg i slängtrav efter hindret. En speakerröst lotsar tittaren genom de olika övningarna medan olika ekipage visar hur det ska gå till.

"Från travhäst till ridhäst" är
en lättillgänglig film som på ett enkelt sätt förklarar de mest grundläggande saker du bör tänka på när du skolar om travhästen till ridhäst. Möjligen hade man kunnat önska att filmen innehöll ett par övningar på lite högre nivå dressyrmässigt. För den som nu eventuellt ser en framtid på dressyrbanan tillsammans med sin ridtravare blir de övningar som tas upp i filmen något enkla. Och en något mer omfattande genomgång av galopparbetet hade även det varit önskvärt, särskilt med tanke på att det är med just galoppen många ridtravare har problem. 

Men hoppdelen i filmen är helt klart till stor nytta för den hoppsugna ryttaren som ska introducera ridtravaren till hinder, särskilt avsnittet där man beskriver studsövningen kan många ha nytta av. I stort är filmen en mycket bra hjälp och introduktion till den som ska börja jobba med sin ridtravare. De övningar som visas upp fungerar ypperligt som inspiration och de kan även vidareutvecklas för att höja svårighetsgraden ytterligare. Det är också trevligt att ekipagen som visas upp i filmen har kommit en bit på väg i utbildningen av hästen, vilket märks inte minst i hopparbetet - där en mindre bana klaras av på ett enkelt sätt. 


Den filmen måste jag ju se!

//Charlotte

 


Nya regler




Forskare protesterar mot hårt spända nosgrimmor

Forskarsammanslutningen ISES, The International Society for Equitation Science, har som syfte att underlätta forskning om träning av hästar och om relationen mellan häst och ryttare. Nyligen skickade ISES ut en skrivelse där man tar upp frågan om hårt spända nosgrimmor.

Hästen är det enda djuret som tävlar i OS. Trots det anser ISES att dess välfärd kan ifrågasättas, i alla fall om den nuvarande trenden tillåts fortsätta.
- Vissa nosgrimmor designas för att kunna spännas så hårt att de begränsar nästan alla normala käk- och tungrörelser. Det här är en ganska ny innovation när det gäller design av träns och kandar. För fyrtio år sedan var nosgrimmor i stor utsträckning en estetisk del av tränset snarare än en funktionell, menar man.
Enligt ISES handlar användningen av för hårt spända nosgrimmor om att ryttarna vill undvika att få poängavdrag för exempelvis en gapande mun på tävling. Dessa ryttare maskerar enligt organisationen dålig träning, på hästens bekostnad.

Nedsatt blodflöde
Färsk forskning har visat att hästar som rids med en för hårt spänd nosgrimma kan lida av psykisk stress, de kan drabbas av nedsatt blodflöde och kan få skador, till exempel en deformerad nosrygg. Det gäller även om nosgrimman är vadderad. 
- ISES har lagt märke till att det på senare år har skett en ökning av nosgrimmor på marknaden som är till för att effektivt maskera symtom på att hästen känner obehag av ridningen, skriver man. 
Organisationen menar att skälet för ryttarna att spänna nosgrimman för hårt är dressyrreglerna - som straffar tecken på obehag såsom gapande munnar eller tungor som sticker ut. Tanken med reglerna är att främja bra träning och kvaliteter som harmoni, lätthet och acceptans av bettet. Men väldigt tighta nosgrimmor kan hindra hästen från att visa att den inte trivs. Enligt ISES försvårar helt enkelt de för hårt spända nosgrimmorna domarnas jobb.


ISES lägger i sin skrivelse fram två rekommendationer: • En återgång till praxisen att två fingrar enkelt ska få plats under nosgrimman när den är spänd, som kontroll av att den inte sitter för hårt. Det ger hästen en chans att uttrycka obehag, eller att söka lindring från tryck från bettet.

• Att stewards på tävling, för rättvisans och för objektivitetens skull, ska använda ett standardiserat måttverktyg som motsvarar två vuxna fingrar. Måttet ska enkelt kunna placeras mellan nosryggen och nosgrimman. Detta skulle kunna ske i samband med den bettkontroll som redan görs på många tävlingar.

Lånat av Hippson. Men de är bra regler iallafall.

//Kajsa

Lättare skada stoppar Scandic


Foto: Dirk Caremans/FEI

Publiken i Scandinavium får inte se Patrik Kittel i sadeln på sin EM-medaljör Scandic. Fuxen har dragit på sig en lättare skada och ska vila från tävling.

 Många såg fram emot att se Kittel och Scandic i sin nya kür, men nu blir det inte av. Patrik Kittel skriver på sin hemsida att Scandic är "out of action" på grund av en mindre skada och blir borta under resten av världscupsäsongen. Det handlar om en sträckning i ett bakben och nu väntar sex veckors vila.

- Trots att Scandic inte visar någon hälta, föredrar jag att hålla mig på den säkra sidan. Efter en avstämning med Jan (ägare till Scandic), har vi bestämt att ge honom en kortare paus så att det inte påverkar OS-förberedelserna. Scandic ska vara tillbaka i toppform till Lingen och München, som vi har planerat fram till OS, skriver Patrik Kittel.
Istället får svenskfödda Toy Story, som vann i Globen, ta Scandics plats i världscuptävlingarna framöver.

Textkälla.



Tråkigt att det blir så, tycker Scandic och Patrik passar så bra på tävlingsbanan!

//Charlotte

RSS 2.0